Gymnasievalet – valet av gymnasieskola och program efter grundskolan – är ett viktigt beslut som påverkar ungdomars utbildningsväg. I Södertälje har trenderna kring gymnasieval förändrats över tid. Nedan följer en djupgående analys av de populäraste programmen, tendenser att välja skolor utanför kommunen, kommunens arbete för att stärka utbudet, samt framtida trender.
Analysen baseras på statistik från de senaste tio åren och jämförelser med andra kommuner i Stockholmsregionen.
Populära gymnasieprogram i Södertälje och orsaker bakom valet
Teknik och ekonomi dominerar toppvalen. En aktuell sammanställning av de mest sökta gymnasieprogrammen i Södertälje visar att tekniskt- och industriinriktade utbildningar samt ekonomiprogram ligger i topp. Inför läsåret 2023/24 var det Industritekniska programmet vid Mälardalens tekniska gymnasium som hade allra flest sökande – 162 ungdomar hade det som sitt förstahandsval. Detta program erbjuds i nära samarbete med det lokala näringslivet och industriaktörer, vilket gör det attraktivt då eleverna ser goda jobbmöjligheter och får utbildning i en modern teknisk miljö.
Att just Mälardalens tekniska gymnasium toppar listan beror till stor del på Södertäljes starka industriella tradition (med företag som Scania och AstraZeneca) och skolans koppling till arbetslivet, vilket ger eleverna både yrkeskompetens och ofta chans till jobb direkt efter studenten.
Efter industriteknik är det Ekonomiprogrammet som lockar många Södertäljeelever. Flera ekonomiinriktningar fanns med bland topp 10 i antagningsstatistiken 2023. Till exempel hade Täljegymnasiets ekonomi-program (juridikinriktning respektive ekonomi-inriktning) omkring 63–68 sökande vardera. Även S:ta Ragnhildgymnasiets ekonomiprogram låg högt med 63 sökande. Orsakerna bakom ekonomiprogrammets popularitet är att det ger en bred högskoleförberedande bas och attraktiva framtidsmöjligheter inom företagande, juridik och samhällsvetenskap. Trenden syns även nationellt där ekonomiprogrammet numera är det vanligaste förstahandsvalet bland elever, följt av samhällsvetenskapsprogrammet. Under de senaste tio åren har intresset för ekonomi ökat markant – antalet antagna på ekonomiprogrammet i Stockholmsregionen har nästan fördubblats sedan 2011.
Samhällsvetenskapsprogrammet är också populärt i Södertälje, med Täljegymnasiets samhällsvetenskapliga program (samhällsinriktning) som hade över 60 sökande 2023. Samhällsvetenskap ses, likt ekonomiprogrammet, som en bred högskoleförberedande utbildning som tilltalar många elever med intresse för samhällsfrågor och vidare studier.
Bland yrkesprogrammen (förutom industriteknik) märks även Barn- och fritidsprogrammet och El- och energiprogrammet som relativt eftertraktade lokalt. Vackstanäsgymnasiets barn- och fritidsprogram (inriktning fritid och hälsa) hade t.ex. 46 sökande, och Torekällgymnasiets el- och energiprogram (elteknik) hade 41 sökande. Dessa program attraherar ungdomar som redan tidigt vet att de vill in i praktiska yrken inom exempelvis pedagogiskt arbete, hälsa eller elektrikerbranschen.
Det är värt att notera att estetiska program tidigare var populära i Södertälje, men intresset har skiftat. År 2017 rapporterades att estetiska inriktningar (särskilt vid Wendela Hebbegymnasiet) hörde till de mest populära tillsammans med idrottsutbildningarna. Wendela Hebbegymnasiet erbjöd estetiska program inom t.ex. musik, konst och media och hade länge ett gott rykte. Men under slutet av 2010-talet minskade söktrycket kraftigt. Kommunen noterade ”flera år av avmattat söktryck” till Wendela Hebbes estetiska program, vilket ledde till beslutet 2019 att stoppa intaget av nya elever där. Orsakerna till det minskade intresset kan ha varit ökad konkurrens från friskolor med estetiska inslag samt en allmän trend att fler elever prioriterar program som direkt leder till jobb eller bred behörighet. Estetiska programmet nationellt är ett av de mindre programmen i omfattning, och många kommuner har behövt ompröva utbudet. I Södertäljes fall valde man att avveckla estet- och även teknikprogrammet på Wendela Hebbe för att koncentrera resurserna till andra skolor. Det illustrerar att populariteten för olika program kan skifta över tid och att kommunen anpassar sitt utbud därefter.
Sammanfattningsvis präglas programvalen i Södertälje av en stark efterfrågan på tekniska och ekonomiska utbildningar, drivet både av trender i samhället och lokala förhållanden. Teknik- och industriinriktningar fortsätter vara populära bland Södertäljeelever, mycket tack vare kopplingen till arbetslivet och den moderna profil som dessa utbildningar har. Samtidigt följer Södertälje den nationella tendensen där högskoleförberedande program som ekonomi och samhälle lockar stora grupper ungdomar.
Val av friskolor eller skolor i andra kommuner – tendenser och orsaker
En viktig fråga är om Södertäljeungdomar väljer att studera på hemmaplan eller söker sig till friskolor och gymnasieskolor i andra kommuner. Trenden i Stockholmsregionen som helhet har under lång tid gått mot att allt fler elever inte går i sin hemkommuns gymnasieskola, utan i stället söker sig till antingen fristående skolor eller kommunala skolor utanför hemkommunen. En regiongemensam kartläggning från Södertörnskommunerna (södra Stockholmsområdet) 2016 konstaterade att andelen elever som går i den egna kommunens gymnasieskolor hade minskat i nästan alla kommuner över tid. Till exempel hade Haninge kommun den största andelen elever i sina egna gymnasieskolor med drygt 52%, medan Salem bara behöll knappt 11% av sina gymnasieelever i kommunens egna skolor. Det innebär att i Salem studerade nästan 90% av eleverna antingen i friskolor eller i andra kommuners skolor. Generellt i Södertörnsområdet ökade andelen som valde skolor utanför hemkommunen i fem av sju kommuner runt 2015/2016.
Södertälje har historiskt sett följt denna trend, men med vissa unika vändningar. Under början av 2010-talet var det mycket vanligt att niondeklassare i Södertälje valde bort de kommunala gymnasieskolorna i kommunen till förmån för alternativ i Stockholms stad eller andra kommuner. Ungdomar pendlade hellre till innerstadens välrenommerade skolor eller stora friskolor än gick kvar i hemstaden. Orsaker som ofta nämndes var rykte och utbud – Södertäljes skolor hade vid den tiden ett sämre anseende och vissa populära program (t.ex. spetsutbildningar eller vissa estetiska grenar) fanns endast på andra håll.
År 2015 skedde dock ett trendbrott. Sökstatistiken det året visade en markant ökning av antalet elever som sökte sig till de kommunala gymnasierna i Södertälje – ett uppsving på +56% fler ansökningar jämfört med året innan. Efter flera år av utflykt vände alltså kurvan uppåt för hemkommunens skolor. Både Täljegymnasiet och Wendela Hebbegymnasiet såg stora ökningar i söktryck 2015. En del av förklaringen var att Södertäljes rykte som skolstad förbättrades. Tidigare hade staden dragits med en “oförtjänt dåligt rykte” präglat av negativa rubriker om kriminalitet, vilket påverkade familjers och elevers inställning. Men omkring 2014–2015 började bilden av Södertälje förändras, tack vare aktiva insatser från kommunen för att lyfta fram positiva sidor. Rektorn på Täljegymnasiet menade att kommunens arbete med att förändra den mediala bilden av Södertälje kan ha bidragit till att fler vågade stanna.
En annan faktor som uppmuntrade fler att välja lokalt var praktiska fördelar: många elever insåg värdet av att ha nära till skolan, slippa långa pendlingstider och kunna sova lite längre på morgonen. I intervjuer angav niondeklassare att närhet till vänner och kortare restid gjorde att de valde en skola i Södertälje. Dessa vardagliga bekvämligheter ska inte underskattas som orsak – när skolornas kvalitet upplevs som likvärdig väljer många det bekanta och nära.
Trots förbättringen kring 2015–2017 kvarstår dock att en betydande andel Södertäljeungdomar studerar utanför kommunen eller i friskolor. Statistik från den gemensamma gymnasieregionen 2021 (Stockholms län) visar att av de ungdomar från Södertälje/Nykvarn/Salem-området som började på högskoleförberedande program, var nästan hälften antagna utanför det egna området. Endast 53% av eleverna från Södertäljes kluster (Sydklustret i Stockholmsregionen) började på en gymnasieskola inom det egna klustret hösten 2021. Resten – alltså cirka 47% – hade sökt sig till skolor utanför närområdet, främst till Stockholms stad. Bland dessa var de kommunala skolorna i Stockholm attraktiva; över 70% av Södertörnseleverna som gick i en annan kommuns kommunala skola valde en skola i Stockholms stad. Populära program för de som lämnade det egna området var just samhällsvetenskap och ekonomi – exempelvis började 131 Södertörnselever på samhällsvetenskapsprogram i en annan kommuns skola och 126 elever på ekonomiprogrammet utanför det egna klustret. Även naturvetenskapsprogrammet lockade många pendlare (likaså 126 elever). Detta tyder på att vissa elever söker sig till profilskolor eller “elitgymnasier” i Stockholm för populära teoretiska program, kanske i hopp om en mer meriterad skolmiljö eller särskilda inriktningar (t.ex. spetsutbildning, IB-program etc. som inte finns lokalt).
När det gäller fristående gymnasieskolor ser vi också en tydlig trend. Södertälje har relativt många friskolor inom kommungränsen (åtta stycken, jämfört med fyra kommunala skolor). Dessa friskolor inkluderar specialiserade alternativ som t.ex. Mälardalens tekniska gymnasium (drivs av Scania och AstraZeneca), NTI-gymnasiet (fokus på IT/tech), Praktiska gymnasiet, Vackstanäsgymnasiet (med bl.a. hantverk och idrottsprofil) m.fl. Tack vare detta breda utbud inom kommunen kan Södertäljes elever välja friskola utan att behöva lämna staden. Faktum är att en stor del av eleverna som stannar i Södertälje ändå går i en fristående skola snarare än i en kommunal. Endast 27% av platserna på yrkesprogram i Södertälje erbjuds av de kommunala skolorna, medan hela 73% av platserna finns på friskolor. Med andra ord, de flesta som läser ett yrkesprogram i Södertälje gör det på en friskola. För högskoleförberedande program är fördelningen något jämnare men fortfarande betydande – knappt hälften av platserna (48%) i de teoretiska programmen i Södertälje finns på friskolor. Detta hänger ihop med att friskolorna ofta har profiler som attraherar elever: exempelvis industri-teknik (Mälardalens TG), estetisk design (Vackstanäs textil-designprogram) eller IT-teknik (NTI). Södertälje kommun har aktivt valt att samverka med friskolor för att erbjuda ett komplement till det kommunala utbudet, så att eleverna kan hitta nästan alla tänkbara nationella program inom kommungränsen.
Trots det lokala friskoleutbudet väljer ändå många Södertäljeelever friskolor utanför kommunen, framförallt i Stockholms innerstad där flera attraktiva gymnasier finns. En regionstudie visade att 65% av gymnasieungdomarna från Södertälje valde ett yrkesprogram på en friskola (anstående av dem som började yrkesprogram, andelen som gick på friskola var störst i Södertälje jämfört med grannkommunerna). Även för högskoleförberedande utbildningar är andelen i friskola hög – 2021 gick uppskattningsvis runt 40–45% av Södertäljes studenter på en friskola (antingen i eller utanför kommunen). Som jämförelse hade t.ex. Huddinge 45% och Botkyrka 35% av sina högskoleförberedande elever i friskolor samma år. Vissa grannkommuner utan egna friskolor hade ändå väldigt hög utflödesandel till friskolor – Tyresö toppade med 41% av eleverna i friskola trots att kommunen inte har någon egen friskola. Detta understryker att attraktionskraften hos stora friskolekedjor och innerstadsskolor är hög i hela Stockholmsområdet. Elever och föräldrar kan uppleva att vissa friskolor har högre status, särskilda pedagogiska inriktningar eller bättre studiemiljö, vilket motiverar pendling.
Sammanfattat kan man säga att Södertäljes situation speglar mönstret i regionen: en betydande andel ungdomar väljer alternativ utanför hemkommunens kommunala skolor. Orsakerna varierar: tidigare var det delvis Södertäljes rykte och kvalitetsskillnader som drev elever bort, men på senare år handlar det mer om specifika utbildningspreferenser (att söka unika program eller skolor med visst anseende) samt individuella önskemål. Kommunen har dock lyckats bromsa utflyttningstrenden något genom att förbättra det lokala utbudet och ryktet (mer om det nedan), vilket gjorde att fler stannade kvar runt 2015–2017. Fortfarande gäller dock att ungefär hälften av Södertäljes gymnasieelever inte läser på de kommunala skolorna i hemkommunen, utan antingen går på en friskola (inom eller utom Södertälje) eller på en kommunal skola i en annan kommun.
Kommunens arbete för att stärka det lokala gymnasieutbudet och behålla eleverna
Södertälje kommun är väl medveten om utmaningen att behålla sina elever och konkurrera med regionens övriga gymnasieskolor. Under de senaste tio åren har kommunen genomfört flera strategier och satsningar för att stärka det lokala gymnasieutbudet och öka attraktiviteten hos sina skolor:
- Förbättrad samverkan mellan grundskola och gymnasium: En av nyckelåtgärderna som infördes redan i mitten av 2010-talet var att knyta niondeklassarna närmare gymnasierna i Södertälje. Kommunen lät grundskoleelever regelbundet besöka de lokala gymnasieskolorna för att få en inblick i miljön och utbudet. Samtidigt åkte gymnasiets representanter ut till högstadieskolorna för att informera och bygga relationer. En uppskattad aktivitet var att låta niondeklassare “skugga en gymnasiestudent” under en skoldag. Genom att låta eleverna prova på gymnasielivet i Södertälje hoppas man öka deras förtroende för de lokala skolorna och minska dragningskraften från externa alternativ. Denna satsning, som drogs igång ca 2013, sammanföll också med trendbrottet 2015 då betydligt fler valde Södertälje, vilket tyder på att insatserna hade effekt.
- Marknadsföring och förändring av image: Som nämnts ovan jobbade kommunen aktivt med att förbättra bilden av Södertälje som skolstad. Det innebar allt från informationskampanjer till att lyfta fram framgångar och goda exempel inom skolorna. Täljegymnasiets rektor beskrev 2015 hur hela kommunen ”jobbar hårt med att förändra bilden av Södertälje” i media och allmänhet. Detta inkluderade att kommunicera ut högre utbildningsresultat, framstående elevers prestationer och trygga skolmiljöer, för att motverka gamla fördomar. En mer attraktiv image gör att föräldrar och elever i högre grad vågar satsa på hemkommunens utbud. Lokala nyhetsmedier rapporterade 2017 att kommunen såg en uppåtgående trend i ansökningar två år i rad, vilket man delvis tillskrev det förändrade ryktet.
- Samlad information och brett programutbud: I Södertälje finns en gemensam webbplattform “Södertäljes gymnasier” där alla gymnasieskolor – både kommunala och fristående – presenteras på ett ställe. Genom att samarbeta över huvudmannagränserna och ge en helhetsbild av de tolv gymnasieskolor som finns i kommunen underlättar man för eleverna att upptäcka alternativ lokalt. Att kommunen lyfter fram friskolorna tillsammans med sina egna skolor tyder på ett strategiskt mål: att hålla kvar ungdomarna inom kommunen, oavsett om de väljer kommunalt eller fristående, så länge skolan ligger i Södertälje. Detta gagnar kommunen både ekonomiskt (genom interkommunal ersättning) och för framtida kompetensförsörjning lokalt. Det breda utbudet – alla 18 nationella program finns representerade i någon form i kommunen – gör att färre behöver söka sig bort av det skälet att “program X fanns inte hemma”. Till exempel startades Mälardalens tekniska gymnasium 2016 (en friskola) i samarbete med näringslivet just för att erbjuda förstklassig teknisk utbildning i Södertälje, istället för att tekniskt intresserade ungdomar skulle behöva söka sig till Stockholm eller Södermanland. På liknande sätt har Järna naturbruksgymnasium och andra nischade utbildningar etablerats, vilket ökar kommunens attraktionskraft för olika intressen.
- Kvalitetsförbättringar och omorganisation: Kommunen har inte tvekat att omstrukturera sitt gymnasienät för att höja kvaliteten. Ett tydligt exempel är den beslutade nedläggningen av Wendela Hebbegymnasiet. När elevunderlaget på Wendela Hebbes estetiska och teknikprogram dalade och skolan gick med underskott, valde man att successivt avveckla skolan från 2019. Syftet var att koncentrera resurserna till de kvarvarande kommunala gymnasierna (Täljegymnasiet, Torekällgymnasiet och S:ta Ragnhildgymnasiet) och säkerställa att dessa kan erbjuda utbildning med hög kvalitet och tillräckligt stora elevgrupper för en bra studiemiljö. Kommunens skolchef betonade att för lågt söktryck gör det svårt att upprätthålla tillräckligt bra kvalitet. Genom att stänga intaget på Wendela Hebbe undvek man att ha halvfulla klasser; istället styrdes elever som var intresserade av estetiska ämnen till t.ex. Vackstanäsgymnasiet (fristående) eller till estetiska kurser/inriktningar inom andra skolor. Även teknikprogrammet omfördelades – kommunens teknikutbildning sker nu i huvudsak på Täljegymnasiet och via NTI-gymnasiet, samt förstås på Mälardalens TG för den industriella grenen. Denna omorganisation var smärtsam men nödvändig enligt kommunen och är ett led i att stärka det totala utbudet: man satsar på de skolor och program som är populära och hållbara, istället för att sprida ut eleverna för tunt.
- Samarbete med näringsliv och högre utbildning: Södertälje kommun har också investerat i att knyta gymnasieskolan närmare både arbetsliv och akademi. Ett exempel är Södertälje Science Park och KTH:s etablering i Södertälje, som möjliggjort initiativ som “Södertälje Science Week” där gymnasieelever får prova på verkliga projekt inom industriproduktion och teknik. Genom sådana initiativ får elever på de tekniska och naturvetenskapliga programmen inspiration och kontakter, vilket ökar utbildningarnas dragningskraft. Inom vård- och omsorgsprogrammet samt andra yrkesprogram samarbetar skolorna med lokala arbetsgivare för praktikplatser och sommarjobb, vilket gör programmen mer attraktiva för studenter som vill ha en snabb väg till jobb. Kommunen har även prisats för vissa pedagogiska satsningar, t.ex. arbete mot näthat på Täljegymnasiet, som del av att skapa en trygg och modern skolmiljö.
Genom dessa åtgärder har Södertälje förbättrat sin ställning i konkurrensen om eleverna. Som resultat har andelen som stannar i eller kommer till Södertäljes skolor ökat något jämfört med tidigare. År 2017 noterades till exempel att 1 232 elever sökte gymnasium i Södertälje, vilket inkluderar 129 fler elever än året innan och även innefattar sökande från grannkommuner som Botkyrka, Nykvarn, Stockholm m.fl. Det vill säga, Södertälje lockade inte bara sina egna ungdomar utan även elever utifrån. Detta tyder på att kommunens gymnasier började ses som ett attraktivt alternativ för fler än tidigare. Särskilt idrottsutbildningarna (NIU, lokala idrottsprofiler) och estetiska programmen omnämndes 2017 som dragplåster som drog elever även från andra kommuner.
Prognoser och framtida satsningar inom gymnasieutbildningen i Södertälje
Framåt i tiden står Södertälje – liksom övriga Stockholmsregionen – inför både möjligheter och utmaningar med gymnasievalet. Demografiska prognoser pekar på att antalet gymnasieungdomar kommer att öka under de kommande åren. Enligt Region Stockholms befolkningsprognos väntas antalet 16-åringar i Södertälje med omnejd öka markant fram till mitten av 2020-talet. I hela Stockholms län beräknades redan 2016 att år 2025 skulle det finnas 16 600 fler förstahandssökande till högskoleförberedande program och 4 500 fler till yrkesprogram, jämfört med antalet sökande runt 2015. Detta är en dramatisk ökning som nu börjar realiseras. För Södertäljes del innebär det större årskullar i högstadiet och därmed fler potentiella gymnasieelever. Konkreta siffror för Sydklustret (där Södertälje ingår) visar en uppgång från ca 4 573 16-åringar år 2022 till prognosticerade 4 987 år 2026 – ungefär +9% på fyra år – innan det planar ut kring 4 866 år 2030. Detta innebär att trycket på gymnasieplatser ökar gradvis.
Hur möter man denna ökade efterfrågan? Redan nu planerar Stockholmsregionens kommuner gemensamt för att bygga ut gymnasiekapaciteten till 2030. Frågan diskuteras var i regionen nya platser ska tillkomma: ska man bygga ut inne i Stockholm där de mest attraktiva skolorna redan är fulla, eller satsa på ytterkommunerna? I en rapport ställdes frågan om utbyggnad kanske bör ske i regionens mitt, t.ex. i Haninge, Botkyrka och Huddinge , för att avlasta trycket. För Södertäljes del, som ligger i länets sydvästra utkant, handlar det snarare om att ta vara på befintlig kapacitet och eventuellt utöka populära program på de skolor man har. I dagsläget har Södertälje viss ledig kapacitet – hösten 2021 stod ca 9% av gymnasieplatserna i Södertäljes kluster tomma (178 vakanta av 2 077 platser på de högskoleförberedande programmen). Dessa tomma platser fanns främst på de kommunala skolorna och motsvarar utbildningar som inte fylldes helt. Med ökande elevkullar kommer dock dessa platser snart att fyllas, och kommunen kan behöva överväga att öppna fler klasser eller nya inriktningar.
En tydlig trend att planera för är förändrade programval. Nationellt ser man en långsam förskjutning: andelen elever som söker yrkesprogram i första hand har ökat något de allra senaste åren (37% 2023 jämfört med 36% året innan), efter en lång period av dominans för högskoleförberedande program. I Stockholms län har dock högskoleförberedande linjer fortfarande klar majoritet, men intresset för olika program ändras över tid. Regionstatistik visar t.ex. att teknikprogrammet hade en nedgång i ansökningar 2023 nationellt, medan ekonomiprogrammet ökade kraftigt. För Södertäljes del betyder det att man kan behöva justera utbudet framöver: Är naturvetenskapsprogrammet på väg att tappa ännu mer till förmån för teknik eller ekonomi? Hur ska man hantera om en viss yrkesutbildning blir under-/översökt? Kommunen har redan visat sig anpassningsbar (t.ex. minskade man platserna på naturvetenskapsprogrammet i regionen 2022 och utökade på ekonomi, estet, samhäll och teknik för att följa trenden). Man kan förvänta sig att Södertälje kommer att fortsätta balansera sitt programutbud baserat på elevernas efterfrågan. Nya inriktningar eller spetsutbildningar kan också bli aktuella om det finns intresse och stöd för det.
En annan framtidssatsning gäller kvalitet och resultat. Det räcker inte att bara erbjuda platser – skolorna måste leverera god undervisning så att eleverna tar examen och når behörighet vidare. Södertälje har historiskt haft relativt låg genomströmning (kring 52–63% av en årskull i Södertörnskommunerna tog examen på tre år enligt data runt mitten av 2010-talet, och Södertäljes egna skolor låg i undre spannet). Kommunen kommer behöva fortsätta arbetet med att höja gymnasieexamen-graden och resultaten. Detta i sin tur ökar skolornas rykte och gör att fler söker sig dit. Initiativ såsom extra studiehjälp, mentorsprogram och samarbete med läxhjälpsorganisationer (vilket t.ex. NTI-gymnasiet i Södertälje gjort) kan bli viktigare i framtiden för att stödja eleverna genom studierna.
På längre sikt kan även den nationella skolpolitiken påverka Södertäljes gymnasievalsituation. Exempelvis diskuteras förändringar i skolvalssystemet och resurstilldelning som kan påverka friskolornas expansion. Södertälje har uppmärksammat problemet med att behöva betala höga interkommunala ersättningar och skolpeng till friskolor när man själv drar ner verksamhet (det skrevs om miljonbelopp i “straffavgift” då Wendela Hebbe lades ner och eleverna gick till friskolor istället). Om regelverket för skolpeng ändras i framtiden kan det påverka hur kommunen planerar sin gymnasieorganisation – t.ex. kanske man i högre grad behåller egna program om det blir ekonomiskt mer fördelaktigt, eller tvärtom samarbetar mer med friskolor under nya villkor.
Sammanfattningsvis ser framtiden ut att erbjuda både växande elevunderlag och ett fortsatt behov av att profilera sig. Södertälje kommun planerar att stå väl rustad genom att:
- Fortsätta erbjuda ett brett spektrum av program lokalt, med satsning på de populäraste inriktningarna. De senaste siffrorna visar att teknik- och ekonomiprogrammen är på stark frammarsch, vilket kommunen redan mött genom att utöka platser på dessa program.
- Samarbeta regionalt för att dimensionera antalet platser. I den länsgemensamma gymnasieplaneringen 2022–2031 framgår att alla kommuner måste ta ett gemensamt ansvar för att det ska finnas adekvat gymnasieutbildning för det ökande antalet elever. Södertälje lär spela sin roll i detta samarbete, till exempel genom att kunna ta emot elever från överfulla innerstadsskolor i framtiden eller genom att specialisera vissa av sina program för hela regionens behov.
- Satsa på kvalitet i undervisningen så att de elever som väljer Södertälje också fullföljer sina studier. Redan nu ser man förbättringar i resultaten på vissa håll, men det finns fortsatt utvecklingspotential. Att öka andelen elever som tar examen inom tre år är en prioritet som inte bara gynnar eleverna utan också sparar resurser.
- Bygga vidare på framgångsfaktorer som samverkan med näringslivet (vilket kan leda till uppdaterade och unika program, exempelvis inom hållbar industri, gröna teknologier eller liknande – områden där Södertälje har spetskompetens) och trygga, inkluderande skolförhållanden som gör att ungdomarna känner sig motiverade att stanna.
Avslutningsvis kan konstateras att gymnasievalet i Södertälje har stor påverkan på ungdomarna och att kommunen kontinuerligt analyserar och anpassar sig. De senaste tio årens statistik visar hur populära program skiftat och hur elevströmmarna rört sig in och ut ur kommunen. Med de erfarenheterna i ryggen och genom att följa trenderna framåt (som ökande elevkullar och ändrade preferenser) strävar Södertälje efter att erbjuda sina ungdomar attraktiva utbildningsvägar på hemmaplan. Det är en balans mellan att konkurrera med regionens toppskolor och att samverka med dem. Mycket tyder på att kommunen kommer att fortsätta utveckla sin gymnasieskola för att både behålla sina egna elever och locka nya – något man redan sett positiva exempel på under senare år. Med fortsatta satsningar och anpassningar står Södertälje väl positionerat för att möta framtidens gymnasieutmaningar.
Källor: Statistik och uppgifter i analysen är hämtade från Skolverkets officiella statistik, regionens gymnasierapporter samt lokala nyhetsartiklar och kommunala rapporter.
Bland annat har uppgifter från Telgenytt (lokal nyhetssajt) om antagningsstatistik (Telgenytt)
SVT Nyheter Södertälje (SVT Nyheter) (Intagningen till Wendela Hebbe-gymnasiet stoppas | SVT Nyheter)
Storsthlm/Region Stockholm gymnasieprognoser (Gymnasiebehovet 2022) (Gymnasiebehovet 2022)
Södertörnskommunernas sammanställning (IT-utveckling i Haninge kommun) använts för att belysa trender och jämförelser..
